Nu är man verkligen singel. Nu har jag flyttat och förra veckan kändes allt bra trots en tuff vecka med plutt.

Denna vecka är han hos sin pappa och jag känner att det börjar bli väldigt jobbigt. Det är längesedan jag kände mig så jävla ensam. Det märks att jag inte har haft tid att känna efter, usch vad det känns jobbigt. Så länge jag bodde kvar i huset så....ja så vet jag inte men det kändes bättre då än vad det gör nu, fy fan, det kommer bli en jobbig period nu. Jag saknar mannen. Fan vad jobbig det är att jag ska må dåligt, det var jag som mådde dåligt under separation från min äldsta sons pappa också, männen verkar må skitbra och bara börjar leva ett nytt liv, fan :( 

Jag vet att jag och Tobbe behöver det här av olika anledningar men jag hade nog hoppats på att vi bara skulle separera men att vi ändå skulle fortsätta tillsammans. Det kommer aldrig bli vi två igen, mannen har gjort sitt val och det var att avsluta relationen med mig. Jag kommer tillslut att kunna leva med det, jag behöver tid.

Just nu så saknar jag min plutt också, det är så ensamt i våran lilla lägenhet <3