Vet ej riktigt vart jag ska börja, i vilken ände :(

Det jag vet just nu är att jag är så trött,  den som håller mig uppe och den som får mig att leva är just min underbara plutt. Kan känna att det inte finns så mycket att ge till andra människor i min närhet just nu, vet ej vad som händer med mig. Jag har sån aggrition inom mig, är väldigt hatisk, inte mot sonen men mot mannen och lite min bror också, blir så jävla lätt irreterad, fan fan fan fan fan fan fan.

Tänk om man bara kunde skala av sig dom negativa lagren och bara fortsätta som vanligt.

Jag vill må bra, vara glad, vara kär, vara omtyckt, vara älskad, vara.......................................................bara lilla jag.

 

Hur fan gör man?

 

Väntar på en tid för att börja gå i KBT terapi, jag hoppas verkligen att det ska hjälpa mig.

Vad är problemet?

I går så gick jag utanför huset och frågade mig själv varför jag inte kan njuta och vara nöjd med det jag har, jag har nog allt...............................................................................förutom kärlek, jag vill att någon ska älska mig. Kan man leva tillsammans utan att bli älskad??? Hm................bra fråga.

Jag lägger den åt sidan just nu och fokuserar på något annant, mina barn :)

 

I morgon är en ny dag med ytteligare en tanke på att jag ska vara snäll och inte hugga .

 

See you <3 <3