Skittråkig dag idag, nu har mörkret kommit tillbaka. FAN, KAN DU PRATA MED MIG MÄNNISKA!!!!
Vad ska jag göra för att du ska få upp ögonen? Jag är så förbannat arg i kroppen känner jag, fan, skit, piss, helvete. Skulle behöva slå mot nåt tills man är helt utmattat. Jag har inte ens lust att cykla till huset, glädjen finns inte, det är nog dags att flytta dit några dagar i veckan. Varför håller man kvar vid något som kanske inte går att rädda? Varför tillåter man sig själv att gå i denna tysthet? Jag vet samtidigt att jag klarar mig själv, jag behöver ingen man för att klara vissa saker, jag har ju varit ensam och då med en liten barn, så vad är problemet, är det att det kanske finns känslor kvar eller är det för att det är så många andra runtomkring så blir lidande eller ledsna. Vad händer med mig om jag bryter upp.......jag får lite panik i pumpen när jag funderar på det sättet samtidigt som jag och han skulle må bra av att separera men kanske ändå inte göra slut. Man kan ju faktiskt på båda, leva själv och ha ett förhållande.
Nej, nu måste jag klä på mig och cykla iväg.
Kram Maria;).  Annelie, du kanske också måste prata med honom,annars blir vi nertryckta.


See you♥♥!